Man ska inte underskatta kraften av musik. I dessa tider undgår det väl ingen som strosar i butiker och köpcentrum hur julmusiken rullar på evig repeat, och jag kan bara föreställa mig hur de som jobbar i miljön antagligen känner. Men det som kom till mig var att jag råkade få nys om ny artist (för mig) som heter Matt McClure, och en av hans singlar som heter ”The shore”. Jag var fast på första strofen och när jag hörde innebörden i texten blev jag starkt berörd.

Inte så mycket över eländet som lett honom fram till att skriva låten, utan för det att han också sjunger om frigörande från beroendet av en annan människa. Låten i sig blev som en slags upplysning för mig, där det ljusa är det som vinner. Och ni kanske vet att jag gärna talar om skuggor och ljus. För det slog mig att här är en artist som vänder elände (skuggor) till möjligheten att välja (sig själv, ljus) i en och samma låt. Flera av hans andra alster har samma drag av processande av det egna mörkret.

Jag anser mig ha ett vant musiköra, där jag genast hör om där finns hjärta och själ eller om det bara är ”fabriksproducerat” mainstreamskval. Den här killen levererar. Och han gör det så att många berörs. Men jag skriver inte om honom för att promota hans musik, utan för att jag tror han är en av vår tids artister som ger oss en helhet i sin musik. En artist som skriver, spelar och sjunger på ljusarbetarvis, där han vågar visa sig sårbar, olycklig (medberoende) och sedan också stark med livslust. Han delar sin process för att hjälpa andra. Ett bejakande av känslor som jag finner vara ganska sällsynt i mycket av dagens musik.

Inte nog med detta, jag blev också genom mitt högre jag, uppmärksammad på att jag ju också skriver låtar: Sjunger dem möjligen med skralare röst än hans men mina texter liknar lite hans. Processer mina vänner, är vad det handlar om. Vi är alla i det som kallas för en uppstigningsprocess, till en högre dimension av oss själva. Nu kan många ha åsikter eller inte känna till så mycket om det, men det spelar ingen roll. Vi är alla där vi ska vara, medvetna eller inte så pågår det här skugg;- och ljusarbetet hela tiden. Om jag kan beröra med text, och kanske musik också så är det resultatet av mina processer.

Det finns människor i hela världen som slåss med eget mörker för att kunna möta sitt inre ljus och därmed också hjälpa andra på deras vägar. De (vi) kallas ljusarbetare. Om detta finns mycket mer att säga, men just nu nöjer jag mig med att framhålla att det är processandet av de egna traumana, värderingarna, dysfunktionella mönster och mera som gör dig till en ljusarbetare. Se dig omkring, det finns dem som ”jobbar” med att frigöra sig själva från mer än medberoendet till en medmänniska. De skriver, musicerar, föreläser, utbildar, skapar, främjar, lindrar, har omsorg, förstår… och mera..

…för att Du ska bli berörd nog att vakna upp till din egen inre kraft, ljus och sanning. Det är så här processen går till. Medan man krigar i Ukraina, skriver någon en sång som berör massor med människor tillräckligt mycket för att de ska bli mer medvetna om vad som är viktigast. Det är när vi blir berörda som vi kan börja agera för ett annat liv, en annan sanning, ett annat ”jag”. Ibland känns det kanske som att just ”jag” inte bidrar till något omvälvande här på jorden, men det är så att ibland är det jag som ger dig något att tänka på, tänka om i, eller berör på annat sätt. En annan dag är det någon annan som berör dig och du vaknar till lite mer ur din omedvetna slummer.

Imorgon kanske det är du som berör någon i din tur, genom att uttala någon sedan länge bortglömd visdom, skapa en text eller en musik eller ge någon din närvaro och uppmärksamhet tillräckligt länge för att den ska kännas. Det spelar ingen roll vad du gör, så länge det kommer ur din egen process i skuggor och ljus kan det inte bli fel. Du är Kärleken, sanningen och ljuset. Och det finns inget religiöst över det. Bara ett enda evigt Du, Jag, Vi.

Allt som berör dig, i själ och hjärta är din sanning. Allt som du sörjer över, gläds över, förundras och utmanas i, är ditt ljus. Således kan en enda sång spridas över världen och landa hos precis rätt person i precis rätt ögonblick för att hon ska förundras och hitta en ingång till ett blogginlägg som det här.

Jag upphör aldrig att förvånas över det kraftfulla i just musik. Hur tonerna går, melodin, gitarriffet, bas, trummor eller vad man nu har, tillsammans med en människas egen energi kan slå igenom matrisens dimridåer. Det väcker min inre inspiration. Det pockar på min intuitiva sida. Det lockar mig att undersöka vad som finns bakom matrisen vi lever i. Om Matt McClure hittade fram till mig med sin musik så ny och ljus, vad kan jag själv då inte också skapa som kanske berör någon i min tur.


Kärlek & ljus,

Nina