I årtal nu har jag kämpat med min kroppsliga hälsa utan att få hjälp eller känna att det funnits några lösningar. Underaktiv sköldkörtel har varit primärt det största dilemmat men bara nu i dagarna har jag också fått till mig att jag lider grav brist på olika vitaminer som B, C och D samt järn. Och det har pågått länge, kanske lika länge som jag haft hypotyreos.

Andfåddheten, tröttheten, orkeslösheten. Tandköttsinflammationer och hot om tandlossning. Ont i leder, höfter, bäcken. Övervikt och svullenhet. Migrän. Symtomen är många och jag har sökt vård så många gånger och bara fått höra att allt ser bra ut. Att det ligger inom referensvärden. Well, jag skiter på konventionell vårds blinda tro på blodprover och referensvärden. I snart femton år har jag lidit av ovan symtom och flera, utan att någon en enda gång sagt att det kan vara idé att stärka upp med tillskott.

Med en privat läkares, förvisso också styrd av blodprover, men som också säger att ligger man mot de lägre referensvärdena kan man ändå må dåligt, känner jag nu hopp om livet igen. Tänk om det är så enkelt att jag bara behöver boosta mig med kosttillskott för att både stötta sköldkörteln och kroppen att komma till bättre hälsa? Då finns det verkligen fog för att fira. Men också sörja alla år jag har haft det såhär.

Än är det för tidigt för att fira förstås, med nästan uttömda förråd tar det antagligen tid för att känna av effekterna men det känns som att jag äntligen fått det bekräftat nu och kan förvänta mig resultat om jag bara håller i. Eller också är det så att jag nu med tillskotten faktiskt kommer att märka effekter tidigt, just för att jag är så utarmad.

Ser jag tillbaka på mitt liv så förstår jag att jag har vitaminbrister. År 2004 började jag med Atkins, senare kallat LCHF, och det är rekommenderat att man tar tillskott eftersom man drar ner på frukt och grönsaker så intaget av vitaminer naturligt blir lägre. Man menar också att vår tids frukt och grönt odlas på så utarmad jord att vi ändå behöver tillskott för att komma upp i vettiga doser vitaminer och mineraler eftersom upptaget i grödorna är sämre.

Jag har verkligen slarvat med vitaminerna. När jag sedan fick hypotyreos försämrades läget ytterligare eftersom hormonbildningen i flera fall bärs upp av rätt balanser vitaminer och mineraler. Bara det att jag knappt ätit D-vitamin på alla år, fast det är rekommenderat för oss nordbor att göra det, är illavarslande för min kropp, men också B12 och C-vitamin.

Läkaren sa att mitt järn låg på runt 20 och hon menar att det bör ligga närmare 100, vilket skulle kunna förklara varför jag är så otroligt lätt andfådd, precis som bristen på B12 kan ge detsamma. Det skulle vara en sådan befrielse att få luft tillräckligt utan att pusta för minsta förflyttning, ni anar inte. När jag sitter och läser om alla vitaminers funktioner i kroppen blir jag förbluffad över hur viktiga de är, och hur oerhört många som antagligen går med för låga halter i kroppen och har symtom som jag men att man inte tar den ”enkla” vägen ut för genom att tillföra kosttillskott.

Åtminstone prova! Istället söker man vård för diverse symtom som i värsta fall leder till något läkemedelspreparat istället, och enbart hanterar ett av symtomen. Tänk om det är så att majoriteten av våra bekymmer kommer av att vi inte har tillräckligt mycket vitaminer och mineraler i kroppens depåer? Jag ser med spänning fram emot att få fason på det jag lider brist utav nu, och jag hoppas ni vill hålla tummarna för mig på vägen till bättre hälsa.

Det här kan bli hur bra som helst!
Kärlek och ljus,
Nina