För den uppmärksamme finns säkert noterat att jag har bytt efternamn. Nu är det ju ett par år sedan redan, men jag tänkte att jag skulle dela den resan med er ändå. Ända sedan jag gick i högstadiet har jag velat byta, men om det då berodde på mobbingen så var skälen fler senare i livet. Jag skämdes under lång tid för mitt efternamn, så lätt att göra om till något annat, men inte nog med det, jag tyckte heller inte om mitt förnamn.

Någon sa till mig att när man inte tycker om sig själv brukar man heller inte gilla sitt namn, som var inte bara min skam inuti kännbar på insidan utan den syntes och hördes när man uttalade mitt namn också. Med åren i tolvstegsprogrammet har mycket fallit på plats och förståelsen för min skam har ökat i samma takt som självrespekten. Men efternamnet har hängt över mig som en skugga från en viktig tid i livet där präglingar sätts och den släppte inte förrän jag bytte.

Jag skriver som kanske bekant för en del, också dikter och 2016 skrev jag om Livet Li. (Dikten finns i slutet av inlägget) Jag minns hur gott namnet Li smakade i munnen för jag tyckte att var så vackert. Hur det nu var så dröjde det en bra tid innan jag kopplade samman att man kunde heta det i efternamn, det var först när jag på allvar tänkte att jag måste ta tag i saken och slog upp Skatteverkets namnregister som det klarnade. Jag hade tänkt mig ett längre efternamn först med inledande Li-, så jag slog in dem bokstäverna och döm om min förvåning när det kom upp som ett eget efternamn och dessutom möjligt att byta till!

( I Sverige måste man antingen ha anknytning till ett namn eller så behöver minst 2000 personer bära det för att man ska få byta.)
Och där och då, utan krusiduller visste jag att jag skulle heta Nina Li. Det kom med ett pris på 1800 kr, och det var under tiden jag pluggade så jag tyckte inte jag hade råd då, men från den stunden visste jag att dagen skulle komma när mitt Pada upphör. Den 12 september 2022 satt jag på jobbet när jag fick elektroniskt brev från Skatteverket, tårarna kom och jag fick behärska mig lite för att inte jubla på samma gång över att namnbytet äntligen var ett faktum.

Det kändes som att jag la ett långt kapitel bakom mig av felsägningar och lustigheter och jag kände mig så otroligt tacksam över att ha vågat gå utanför en hårt hållen ram, för att jag ville det, och utan att ”fråga om lov”. Idag känner jag mig som en Nina Li rakt igenom, och även om många tror sig möta en asiatisk kvinna bara på namnet så kan jag leva med det. På kinesiska betyder namnet skog eller träd, på japanska skönhet eller kärlek, och ni ser väl att mitt företagsnamn råkade sig ha samma inledande bokstäver, Livsmontören. Som företagslogga har jag en kvinna formad som ett träd, men båda dem sakerna kom till innan jag tog namnet Li eller visste dess betydelse.

Det är min fasta övertygelse att vi människor sätter in saker i fack, det ska vara på ett visst sätt för att någon, någon gång har bestämt att det ska vara så. Att man inte överger sitt släktnamn annat än vid giftermål är bara så förkastligt i mina ögon, jag tycker mycket mer om tanken på att låta ens kreativa sida vägleda också i sådana här frågor. Och, jag tycker det är intressant att utmana etablerade sanningar så pionjär jag nu är. Jag känner mig stolt och vacker med mina namn nu och för mig är det viktigare än att hålla fast vid traditioner, så jag hoppas att jag inspirerar fler att våga något liknande.

Kärlek och ljus,

Nina Li

Jag delar dikten här, kika gärna in på Poesihörnan för fler alster!

Livet Li

Så varade den längsta natten
tills gryningen var så grå
att fåglarna höll tyst i träden
och vinden tog sig undan

Alla skogens vilda väsen var lika stilla
som flåsade jägaren i deras hasor
Men på en stig där uti
fanns bara livet Li

Hennes hår stod på ända
och var svart som den förra natten
I kjolen hängde mossa kvar
och ur en dörr bakom stod någon klar

Gå nu min vän, gå
ingen kväser dig mer om dagen
Lyft din blick mot solens strålar
håll din hand i vattnet som porlar

Bind dig inte till nattens ömhet
träd ur sanningen och förena dig
Längtan samlar sig vid dina fötter
bara rör det till saven du dricker

Låt den rinna fritt som en flod
kall och frisk, varm och tröstande
In och under, genom och över
tills den dagen skogen lockar igen

Främjandets kvitter ljuder nu
viskande vindar smeker din kind
Bakom bergen når solen sin frihet
och under fötterna pulserar redan jorden